Andra utgivningar

Förutom Fornminnesföreningens tidskrift utger Föreningen, självständigt eller i samarbete med andra föreningar, även annan litteratur med anknytning till föreningens verksamhetsområden. Nedan visas några utgivningar från de senaste åren !

Vill du köpa någon av Fornminnesföreningens böcker och/eller bli medlem ?
Kontakta då Sven-Olof Ask på 070-742 65 18 eller via e-post svenolofask54@vastergotlands-fornminnesforening.se

Redan 1863 - för mer än 150 år sedan - grundades Västergötlands Fornminnes-förening som en av Sveriges första kulturhistoriska föreningar. Ändamålet var att uppmärksamma och bevara landskapets historia, fornminnen och språk. 1866 öppnades det första museet i Skara och 1919 invigdes Västergötlands museums nuvarande stora huvudbyggnad. 1977 överlämnade Fornminnesföreningen museets samlingar och drift till en stiftelse, med Föreningen, Skaraborgs läns landsting och Skara som stiftare. Under 2000-talets första decennier drevs museet, under flera år, på entreprenad av Västra Götalandsregionens kulturförvaltning men har sedan 2014 återgått till egen drift i enlighet med stiftelseurkundens bestämmelser. Boken, som utkom till 150-årsjubileet, berättar på 125 sidor, i spännande bilder om museets historia. Om grundare, om donatorer och personal, om samlingarnas tillväxt, om friluftsmuseet Fornbyn och om tillbyggnader av 1919 års museum och om all verksamhet ute i landskapet. Nedan kan Du se exempel på två uppslag ur boken.

Vänstersidan visar uppförandet av museets huvudbyggnad. Redan 1912 ritades ett förslag men först efter en generös donation av grosshandlare Per Emanuel Lithander i Göteborg kunde bygget påbörjas 1917. Donationen uppgick till 50 000 kronor vilket 2015 motsvarar drygt 2,4 miljoner kronor. Högersidan visar en bild från invigningen den 28 maj 1919 då bland andra prins-paret Carl och Ingeborg var närvarande. Samtidigt hölls, i samarbete med Nationalmuseum, landets första kulturmässa i Skara.

Under 1970-talet genomförde museet flera s.k pilgrimsfärder med cykel och ibland fältmässiga övernattningar i tält. Vänstersidan visar en paus under färden till Östergötland 1973 med lands-antikvarie Hallbäck omgiven av pilgrimer. Högersidan visar pilgrimerna på båten Motala Express på färden mellan Hjo och Hästholmen. Samma rutt användes redan av medeltidens pilgrimer.

Det handskrivna Skaramissalet är den äldsta i Sverige bevarade hand skriften i bokform. I två bundna volymer med pergamentklädda träpärmar finns idag bevarat 44 blad (88 sidor) av en ursprunglig bok i en volym med drygt 300 blad (600 sidor). Originalet förvaras i Stifts- och landsbiblioteket i Skara. Ett missale är en gudstjänstbok (mässbok) för prästen och var en förutsättning för att kunna fira mässan. En mässbok fanns därför i varje kyrka. Skaramissalet är ett fullmissale (missale plenum) och innehåller därmed de sång- och textmoment som normalt behövdes för mäss- firandet. De bevarade delarna av Skaramissalet visar hur den medeltida kyrkan firade både sin dagliga gudstjänst och vid speciella tillfällen som t.ex palmsöndagens procession, vigiliorna före de större helgdagarna och begravningsritualet. Dagens läsare kan fascineras av den medeltida skrivarens disposition av texten, hur jämnt han format bokstäverna, av de sirligt utformade not-tecknen i sångerna och beundra illuminationerna för deras konsekventa bildprogram. Missalet är med andra ord ett vittnesbörd om bokproduktion och dess teknik på 1100-talet. Missalet berättar emellertid också om kontakterna med kontinenten och de brittiska öarna och gemenskapen med den världsvida katolska kyrkan. Missalet har skrivits av två olika skrivare någon gång mellan 1150 och 1170 i Skandinavien - kanske i ett norskt kloster - efter förlagor från området kring Engelska kanalen. Denna utgåva, från 2006, innehåller förutom en fullständig faksimil, en text-edition och en översättning också flera intressanta uppsatser om missalet och dess miljö av olika forskare.

Sidorna II, 5v och II, 6r Uppslaget innehåller mässan under rogationsdagarna "gångdagarna", (Bönsöndagen med efterföljande måndag och tisdag) före Kristi Himmelsfärdsdag). På gångdagarna, som i Sverige avskaffades 1772, gick man under klockringning ut på åkrarna för att med bön avvärja missväxt och landsplågor. Sidornas text och sång omfattar marker-ing för epistel- och evangelieläsningen, offertoriet [anfang H), bön över offer-gåvorna, kommunionssången samt bönen efter kommunionen [anfang S]. Sedan följer kollektbönen [anfang P] och läsning ur Apostlagärningarna [anfang I] under Kristi Himmelsfärdsvigilian som fortsätter på högersidan där sedan läsningen ur Johannesevangeliet börjar [anfang I]. "In illo tempore: suelluetatis Ihesus oculis in celum dixit:" ("Vid den tiden lyfte Jesus blicken mot himmelen och sade:")

Sidorna II, 23v och II, 24r Vänstra sidan visar Maiestas Domini (Herrens Majestät) som sitter frontalt i en oregelbunden, droppformad mandorla som upptill övergår i en kvadratisk kors-gloria vilken i sin tur är inskriven i en rektangulär ram med bladornamentik vars hörnmedaljonger inrymmer bilder av evangelist-symbolerna. Majestasfiguren, vars fötter vilar på två små drakar, väl-signar med sin heraldiskt högra hand medan den vänstra håller en bok. Högra sidan visar korsfästelsen inom en ram med bladornament, sicksackband och hörnmedaljonger. Korset delar bildfältet i fyra delar. Vid Kristi heraldiskt högra sida står Maria med upplyfta händer och vid den vänstra sidan Johannes med sin högra hand upplyft och i den vänstra hållande en bok. Ovanför korsets tvärbjälke syns personifikationer av Sol och Luna i medaljonger.

Sidorna II, 24v och II, 25r Uppslaget visar texterna ur kanonbönen, mässans centrala del.  Vänstersidans text inleds med den praktfullt illuminerade anfangen P i texten "Per omnia secula seculorum. Dominus vobiscum. Et cum spriritu tuo. Sursum corda." ("I evigheters evighet. Amen. Herren vare med eder. Och med din ande. Upplyft era hjärtan".) Högersidans text inleds på motsvar- ande sätt med anfangen V över text-spegelns hela bredd utformad som två hoprullade drakar i rosa med bruna vingar där drakhalsarna är sammankopplade med ett nu oxiderat band av silver. Texten inleds med "Vere dignum et iustum est," ("Ja, sannerligen är det tillbörligt och rätt,")

Falck, Johan P: Oration om Västergötland Enligt 1742 års skolordning skulle lektorerna i vältalighet (latin), matematik och grekiska vid gymnasierna varje år handleda två gymnasister till att hålla en oration d.v.s ett välformulerat högtidstal. Orationerna kunde vara skrivna antingen på vers eller prosa och hölls på svenska eller latin. Temat kunde vara historiskt men också handla om naturen och dess under, musiken, astronomi, fåglar, våren, vänskapen, sanningen eller andra ämnen. I denna skrift publiceras en tidigare okänd oration om Västergötland av den blivande Linnélärjungen Johan Peter Falck från Broddetorp som denne höll i Skara gymnasium lördagen den 8 juni 1751. Falck blev naturforskare och mycket skicklig botaniker och blev som sådan 1765 professor i medicin och botanik vid Collegium medicinum i Moskva. 1768 fick han ansvaret för ett antal expeditioner som skulle utforska natur och kultur i södra Ryssland (Kazakstan) och delar av Sibirien ända fram till den kinesiska gränsen. Skriften innehåller förutom själva orationen också inbjudan till densamma av hans lärare, skaralektorn Sven Hof, liksom en modern kommentar och tolkning. Skriften som utkom 2007 innehåller 60 sidor. ISBN 91-974469-5-5

Redelius, Gunnar: Lönnarp Vinsarp - två gårdar i Västergötland Lönnarp och Vinsarp är två gamla herrgårdar, belägna knappt 15 kilometer nordväst om Ulricehamn i Västergötland, som historiskt sett hör ihop. I äldre handlingar förekommer namnet Vinstorp som är knutet till en frälseätt vilken spelade en framträdande roll under medeltiden. På 1480-talet byggde riksrådet Karl Bengtsson ett stenhus som alltjämt står kvar i renoverat skick. Omkring 1700 uppfördes en karolinsk herrgård som fick sin nuvar-ande form på 1930-talet. Lönnarp finns belagt i ett latinskt dokument 1349 och vid gården finns ruiner av en medeltida borg. Författaren skildrar i boken dramatiska händelser vid tiden omkring 1500, historien kring gårdarnas ägare och deras inflytande på sockenkyrkorna. Boken som kom ut 2003 innehåller 173 sidor i linneband med skyddsomslag. ISBN 91-974469-1-2

E-post: info@vastergotlands-fornminnesforening.se